Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten

Redan nu har Finansdepartement remitterat en rad skatteförslag som kan komma att ingå i höstbudgeten. Här är en sammanfattning av de förslag som har remitterats i maj och som är viktiga att följa fram till dess att ny lagstiftning eventuellt träder i kraft.  Bland förslagen kan nämnas sänkt bolagsskatt och lägre moms på dansevent.

Varför kommer alla skatteförslag redan nu? 

Under några år har regeringen genom Finansdepartementet redan innan höstbudgeten skickat ut de kommande skatteförslagen på remiss. Förslagen kommer att ligga till grund för höstens budgetförhandlingar för 2026. På detta sätt blir skatteförslagen genomarbetade och förberedda. Det ger också regeringen möjlighet att göra en samlad behandling av de olika skatteförslag med deras budgeteffekter.

Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. 

Det finns som sagt ingen garanti för att förslagen kommer att leda till lagstiftning. Det blir en följetong till hösten. 

Sänkt bolagsskatt och expansionsskatt 

Bolagsskatten föreslås sänkas med 0,6 procentenheter, till 20 procent. Syftet är att stärka förutsättningar för investering och tillväxt i Sverige. Detta mot bakgrund av att högre tullnivåer och osäkerhet kring tullar och handelshinder riskerar att påverka investeringsviljan negativt.  

Som en följd av det föreslås även att expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag ska sänkas i motsvarande mån. Följdändringar föreslås också vad gäller kapitalunderlaget för expansionsfond. När expansionsfondsskatten sänks till 20 procent får expansionsfonden högst uppgå till 125 procent av kapitalunderlaget. 

För att säkerställa att den sänkta bolagsskatten endast omfattar inkomster som hänförs till tid efter det att sänkningen har trätt i kraft föreslås särskilda bestämmelser om återföring av periodiseringsfonder samt en begränsad avdragsrätt för lämnade koncernbidrag i vissa fall. 

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. 

Förbättrat regelverk om beskattning av skog 

tt antal förslag presenteras som syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog m.m., öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning, anpassa skatteregler till EU-rätten och underlätta möjligheten till kontroll av vissa skattemässiga justeringar kopplade till skog m.m.

Det föreslås en möjlighet att göra en avsättning till ersättningsfond för naturvårdsmark för intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål. Förslaget innebär att avsättning till ersättningsfond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.  

Ett nytt naturvårdskonto föreslås för enskilda näringsidkare som erhåller ersättning för naturvårdsavtal. Genom naturvårdskontot kommer inkomsterna att kunna periodiseras. Reglerna föreslås likna reglerna för skogskonto med vissa skillnader.  

Enligt förslaget ska lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. upphävas.  Det innebär att källskatt på ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto inte längre ska tas ut. Att lagen slopas innebär också att räntan som gottskrivs kontot i sin helhet ska beskattas vid uttag eller utbetalning av medel.  

Även vissa skatteregler för skogskonto, skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot föreslås anpassas till EU-rätten. 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2026. 

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

För att främja kultur och dans föreslås att momsen på inträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent. Inträden till danstillställningar kan till exempel vara biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek. 

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Regeringen har tidigare aviserat att beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet skulle höjas från 11 000 kronor till 13 000 kronor.  

Nu lämnas förslaget på remiss och föreslås gälla från och med den 1 januari 2026 och för beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2026 och senare. 

Skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik

En skattelättnad för förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik föreslås. Skattelättnaden föreslås även omfatta ersättning för sådan periodbiljett. 
 
Innebörden av förslaget är att beskattning endast ska ske av 50 procent av förmånsvärdet eller ersättningen till den del värdet av förmånen eller ersättningen som uppgår till högst 13 000 kronor per beskattningsår. En förutsättning för skattelättnaden är att periodbiljetten avser en tidsperiod om minst 30 dagar och att den gäller för resor inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förmånserbjudandet måste också rikta sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. 

En skattelättnad föreslås även för förmån och ersättning av resa med färdtjänst.  

De föreslagna reglerna påverkar även den anställdes möjlighet till avdrag för arbetsresor vid inkomstbeskattningen. Om den skattskyldige får sådan förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik, eller ersättning för sådan biljett, som ska tas upp med 50 procent, får de utgifter som förmånen avser eller som ersättningen är avsedd att täcka endast dras av med 50 procent. Detsamma ska gälla för förmån av resa med färdtjänst eller ersättning för sådan resa. 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

En anställd som får ladda sin egen bil eller förmånsbil på arbetsplatsen utan att betala marknadsmässig ersättning ska enligt huvudregeln förmånsbeskattas för detta. 

Under perioden 1 juli 2023–30 juni 2026 gäller särskilda regler för förmån av laddel på arbetsplatsen. Förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandhålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen är under denna period skattefri.

Denna regel om skattefrihet föreslås bli permanent från och med den 31 juli 2026. 

Utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter vid tjänsteresa med förmånsbil

En arbetstagare som använder sin förmånsbil för tjänsteresor och själv betalar samtliga drivmedelsutgifter som är förenade med resorna får göra avdrag för utgifterna vid inkomstbeskattning enligt ett schablonbelopp eller få skattefri drivmedelsersättning motsvarande dessa belopp från arbetsgivaren.  

Regeln om att den anställde ska ha betalt samtliga drivmedelsutgifter har medfört att en anställd inte har kunnat göra avdrag vid beskattningen eller fått skattefri drivmedelsersättning om den anställde har kunnat ladda gratis på arbetsplatsen. 

Det förslag som nu presenteras innebär att den som har en laddhybrid som förmånsbil, och laddar den gratis med el som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen, ska ha motsvarande avdragsrätt för drivmedel för tjänsteresor som den som har bekostat allt drivmedel själv.  

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.   

Särskilt inkomstskatt för utomlands bosatt sänks

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet, medan den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig endast för vissa inkomster med anknytning till Sverige. 

Inkomster från arbete i Sverige och vissa andra inkomster som tas emot av fysiska personer som är bosatta utomlands (med undantag för artister och idrottsmän) beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

Med “bosatt utomlands” avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen. En beskattning enligt SINK är en definitiv källskatt och någon mer beskattning sker inte i Sverige.  

Nu föreslås att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks från 25 procent till 20 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst.  

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och ska tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025. 

Sänkt elskatt

För att minska energikostnaderna för hushåll och företag, och för att ytterligare bidra till att stärka incitamenten för överflyttning från fossila energikällor till eldrift, föreslås att skattesatsen för energiskatt på el sänks med 3 öre jämfört med omräknad nivå, dvs. att skattesatsen för 2026 fastställs till 41,1 öre per kilowattimme.  

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. 

Läs mer om skatteförslagen som remitterats inför höstbudgeten här. 

The post Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten appeared first on Tidningen Konsulten.